23.03.2015
Sa Diskur Bidze Minis Lutchmeenaraidoo li resanble plis enn Diskur Program, e LALIT sertennman pa truv naryin ki resanble enn “proze sosyete” sosyalist ubyin “sosyalism inovatif”.
Anplwa
Guvernman viz pu donn permi morselman, sirtu a tablisman, pu sekter prive pran sarz kree seki zot apel 13 espes “smart cities”. Me, apar kree anplwa konstriksyon, ki obligatwarman tanporer, Minis Finans pa dir ki kalite prodiksyon ki pu ena dan sa bann “lavil” la. Li plito paret pa pu ena prodiksyon ditu laba. Alor, li enn plan enpe kuyoner otur biznes “real estate”.
Anmemtan, Guvernman ankor enn fwa met buku lanfaz lor “PME” pu kree anplwa, san spesifye dan ki sekter sa bann PME kapav opere. Lutchmeenaraidoo evit fer resortir ki 80% PME bankrut apre premye 4 an. Setadir pe servi Rs10 milyar pu proze ki a 80% fware, e suvan kit bann fami dan det.
Kan Minis Finans koz lor devlopman Lepor, li byin anbisye, dir Lepor pu depi GRNW ziska Be di Tonbo, e pu inklir plis bennkering, komers dan marsandiz ki pa rant dan Moris, enn ke pu Krwazyer, enn Marina. Me, Diskur la pa spesifye presizeman ki pe ariv sa 2 bay, enn ar Jin Fei, lot la pu Neotown.
Bayant zafer Leta?
Minis pa mansyonn okenn proze privatizasyon. Li kone li pa popiler. Me li finn met dibut enn “fon” spesyal pu met kas pu fitir zenerasyon kan bayant kiksoz pu Leta. Dan Appenndix par deryer Diskur Bidze, li mansyone ki pu sanz lalwa pu permet vann Steyt Lenn. Petet pu kumans bayant later Leta asterla.
Lagrikiltir
E, pli sokan, pena okenn plan otur kreasyon anplwa otur diversifikasyon agrikol e devlopman enn gran lindistri pu prezerv ek transform prodwi agrikol ek alimanter. Samem sel veritab lespwar pu Moris.
Drolman, Minis pa mem mansyonn lefet ki lindistri sikriyer ek kannyer Moris dan enn gran kriz avek bes drastik ki pe kontiyne dan pri disik. Ni li pa mansyonn proze etanol.
Lozman
Ena enn mismatch ase alarman ant Repons Parlmanter 17 Mars depi Minis Lozman ki dir ena plis ki 39,000 lakaz manke, e ladan ena plis ki 25,000 ki tus mwins ki Rs10,000 par mwa, kan Diskur Bidze fer provizyon pu selman 1,000 lakaz pu dimunn ki tus mwins ki Rs10,000, e li pa mem spesifye dan komye lane li pe batir sa 1,000 lakaz la.
Konbat Povrete
Guvernman finn anonse ki li pe privatiz konba kont povrete. Li pe fer sa atraver seki li apel enn Marshall Plan, ki efektivman pu les li dan lame sekter prive. Bann konpayni prive, ki explwat travayer, pu ansarz “parenaz” enn “pos de povrete”, e zot pu fer seki zot ule laba pu planifye a kurterm, a mwayen term e a lonterm. Plis Guvernman nepli pu mem donn guidelines lor kimanyer sekter prive servi so lamone CSR. Li pu lib pu fer seki li ule fer ar li.
Anplis, enn dimunn ki anvi fer donasyon so Pansyon Vyeyes a enn fon CSR, li kapav, e li kapav dedir sa depi so innkom tax.
Li enn Bidze vreman enn desepsyon total. Sa espes “Revolisyon politik” ki finn balye ansyin Guvernman ek Lopozisyon, li pena okenn indikasyon ki li pu ena okenn lefe profon lor relasyon sosyal, e sertennman pa okenn lefe ekonomik, mem anterm kreasyon anplwa prodiktif ek stab.
Rajni Lallah, pu LALIT, 23 Mars, 2015