09.02.2014
‘Downtern’ dan lalit klas travayer: Ki Lokazyon sa Prezante pu enn Parti?
Sa lartik la li baze lor enn kozri ki Lindsey Collen ti fer dan kad enn seminar LALIT le 1 Fevriye 2014.
Introdiksyon
Zordi dimunn dan klas travayer, omwin kan zot ariv tusel dan izolwar pu eleksyon, pe sutenir Navin Ramgoolam ek so Parti Travayis – dizon nu pe koz ziska 35% individi dan klas travayer. Sa li malgre lefet ki PT finn amenn Employment Rights Act ek Employment Relations Acts, malgre ki zot pa pe kree anplwa, malgre ki zot pe bayant later pei pu vila milyoner, malgre ki zot pena enn politik lenerzi renuvlab koeran, malgre ki zot pa pe met UK divan ICJ lor zafer Diego, malgre ki zot pe introdir 2 langaz etranze kuma medyom, malgre ki zot pe donn lapolis plis puvwar atraver nuvo ID Kard, malgre lefet ki buku sa bann dimunn ki vot Travayis suvan pena enn lakaz an-sekirite zotmem, malgre ki zot pena enn travay stab zotmem. E, kan travayer (antan ki individi) pu plin net, nu kapav atann ki zot pu vot Bérenger ek so MMM. Deza ena dizon ziska 45% ki sutenir MMM, elektoralman parlan – malgre ki sa parti la finn dakor ek PT dan tu so politik anti-travayer ki nu fek mansyone la, e finn mem fer parey kuma PT, plis fer enn-de so prop betiz, kuma aboli eleksyon vilaz, aboli pansyon iniversel, ek tir sibsid lor manze. (Anpasan, sa 3 zafer ki MMM finn fer kan li ti dan Guvernman finn anfet ranverse plitar par PT, su presyon mobilizasyon ki LALIT ti amene). Sa lot 20% travayer ki pa ni PT ni MMM, ena tandans sutenir seki zot krwar pe ranport prosenn eleksyon, pran Guvernman. LALIT, avek nu program anfaver klas travayer, nu gayn 1% vot o-maximem, pur lemoman. Sa li sityasyon zordi.
Sa kozri la, so bi li pa pu analiz kifer ena sa realite la. Nu bi dan sa papye la, se zis pu fer konsta la. Parski konsta la limem li kumans dekrir lepok kot nu ete zordi kuma enn downtern; e sa konesans la li deza kumans ed nu.
Enn Dimunn Nerport ki Klas kapav enn Sosyalist Revolisyoner,
me ena enn sel klas ki kareman ena enn lintere dan enn revolisyon sosyalist antan ki klas
Kifer li inportan get kot travayer ete politikman? Parski, mem si individi depi nerport ki klas sosyal kapav adopte enn program sosyalist revolisyoner (setadir kapav ariv dedye li pu sanz sistem net, partisip ansam ek lezot pu sanz natir Leta, pu ranvers klas minoriter ki dirizan), kapav rant dan enn parti kuma LALIT, nu finn realize ki – e sa enn kontribisyon kle ki Karl Marx ti fer – ena enn lot zafer azute lor volonte sa bann individi “sosyalist” enn-par-enn la: ena enn klas ki obzektivman, antan ki klas (setadir pa antan ki elekter, sipa antan ki konsomater, sipa antan ki sitwayin, me antan ki klas prodikter) , antan ki klas ki prodir tu seki neseser pu limanite sirviv, ki ena enn lintere obzektiv dan sa program sosyalist la. Klas travayer, li klas ki, kontan-pa-kontan li explwate par klas kapitalist, mem par “bon” kapitalist byin zanti, tu. Plis, sa klas la, klas travayer, li ena lafors pu li ranforsi sa parti sosyalist revolisyoner la, sa parti kuma LALIT la, pu ki ansam reysi fer enn sanzman revolisyoner, pu ki klas travayer, ki reprezant 90% dimunn, vinn opuvwar. Dayer li finn deza arive plizir plas, Pari 1871 pu 100 zur, Larisi 1917 pu 4-5 an, mem li pa finn tini lontan vizavi kapitalis/vizavi birokrasi diktater, ki finn gard puvwar akoz sistem kapitalis finn res dominan dan leres lemond.
Alor, nu pe get klas travayer, dan sa papye la, antan ki klas. E nu pe poz 2 kestyon: Ki kantite ek kalite lorganizasyon deklas li ena zordi, dan Moris? E, a ki pwin klas travayer konsyan ki li dan enn klas, zordi dan Moris? E ki sa vedir pu enn parti kuma LALIT, ankor enn fwa zordi dan Moris?
Lorganizasyon Klas Travayer
Ala enn lalist diferan kalite lorganizasyon ki klas travayer ena zordi dan Moris:
Sindika
Koperativ
Lasosyasyon
Komite kartye
Parti politik onivo vilaz
Parti politik onivo nasyonal
Plis, kan li rant dan konfrontasyon ek klas kapitalist kuma an 1979 ek 1980, li kree nuvo lorganizasyon avek fasilite extra-ordiner, anplas-anplas – e.g. komite degrev.
Sindika
Sityasyon obzektiv ki sindika fer fas Moris zordi
Sindika, li finn byin dornte par Leta burzwa depi so kumansman dan Moris. Kan dekret travay su lesklavaz ilegal le 1 Fevriye an 1835 (179 an desela zordi, zur kan ti fer kozri lor lekel sa papye la baze), tutswit introdir lalwa kont “koalisyon ant travayer”, setadir lalwa kont sindika, kont liberte lasosyasyon. Sistem kolonyal finn prolonz sa interdiksyon total tu sindika ziska lane 1939. Lerla lalwa “Labour Ordinance” finn pase, e li, asontur, binn byin dominn klas travayer, e sa vini-mem ziska Lindepandans. Apre Lindepandans finn ena 7an Leta Dirzans, plis 35 an lalwa Industrial Relations Act (1973) ek Labour Act (1975), ki finn dan buku fason anpire avek ERiA ek EreA (2009). Enn sindika li ena tu kalite kontrol drakonyin par Leta. Par exanp, pu enn lagrev pa ilegal (e nu bizin rapel ki enn lagrev li siyn vivan ki nu nepli dan lesklavaz, setadir dan enn kad legal kot travay li obligatwar), travayer bizin travers par enn seri leprev inkrwayab. Enn lot lexanp, u patron gayn drwa pa krwar u kan u dir li u malad. U bizin tir kas al get enn dokter, ki pa mem konn u, e li li rasir patron ki u pa enn manter. U pena okenn konze apar sik-liv ki u kapav desid so dat par u. Lokal li swazire avek permisyon patron. E natirelman, plas travay la li pu misye la (samem definisyon sistem kapitalis) alor li kapav met u deor legalman nerport kan li anvi. Tusala pu dir ki obzektivman sindika enn institisyon difisil pu li res andeor “Leta”, dan lepok ordiner, e sirtu dan enn “downtern”.
Alor mem ki li ena sa 3 fonksyon:
- Asire ki drwa aki klas travayer respekte,
- Rod plis drwa pu travayer, ek
- Ed travayer truve ki tanki ena sistem kapitalist zame li pa pu gayn tu so drwa, alor fode li chalennj sistem la,
Dan enn downtern, sindika pu okip zis premye fonksyon laplipar ditan, ek detanzantan dezyem la. Trwayem la, sindika kareman perdi de-vi.
Kote sibzektiv (“sibzektiv”, isi, ule dir tu zafer ki travayer kapav, par volonte, sanze relativman akur-term)
Kote organizasyonel, sindika dan enn sityasyon febles extrem:
1. Laplipar travayer pa mem sindike. (Sa sindika kapav remedye.)
2. Tu sindika Moris byin yerarsik. Lalwa preske inpoz sa, me sindika nuri sa yerarsi la. An realite, tu sindika Moris form parti dan enn veritab lakaz zarinye bann regleman birokratik. E lor la, tu sindika ena enn mod diyfolt ki macho. Zot gayn lager lider dan enn fason kronik. Zot opere atraver enn sistem imilyasyon mityel, lider kont lider.
3. Tu sindika Moris inn al anburbe dan Trade Union Trust Fund (TUTF), enn lorganism Leta ki reysi ris sindika dan enn pli gran birokratizasyon ankor. Leta met larzan divan figir lider sindika. Sa ena plizir lefe. Li prodir lager larzan ant sindika. Li osi ena lefe pu kree enn fos “pepleman” onivo federasyon – parski sibsid Leta li al ar Federasyon. Alor, sindika re-form zot mem an nuvo espes federasyon fantom, anplis zot federasyon existan, zis pu gayn plis kas la.
4. Lamwatye a 2/3 sindike, zot pa demokratik ditu, zot birokratize net e pa mem pretann ki zot demokratik. Zot zis la pu rann servis patrona par lezitimiz explwatasyon kapitalist, ubyen pu ed patron determinn to-dexplwatasyon (setadir saler ek kondisyon), ek parfwa kuma enn espes servis sosyal, “donn” avoka swa negosyater kan travayer pa kapav ubyin pena kuraz fer fas patron, swa rul enn benevolennt fennd. Zot ladireksyon swa eternel, swa kareman “suser”, swa tulde. E zot lider opere san okenn prinsip.
Nu ena negosyater ek lider kuma Radkrishna Sadien, ki asterla Prezidan NESC – setadir organism Leta anfaver “konsansis” ant klas patron ek klas travayer – setadir lekontrer lalit-deklas.
Nu ena lezot ki finn Prezidan pandan 30 an, depi moman kot MMM finn kraz sistem brans, demokratik intern, ki nu dan LALIT ti donn kudme met dibut dan SILU ek UASI. Devanand Ramjuttun, parey – mem si enn-de lane mwins ki 30 an. Ena lider sindika profeser, me ki anfaver leson prive. Li etonan ki enn prezidan sindika profeser kapav anfaver enn tel koripsyon. Li pa mem angaz negosyasyon pu feyz awt leson prive. Ena lezot sindikalist ki totalman mank enn lansanb vizyon pu klas travayer; zot get zis zot lintere sektoryel akur term. Ena ki finn kas Federasyon, fer enn lot Federasyon kan zot pa eli prezidan, e pu ki zot ena kontrol total omwin lor but kase la. Ena lezot inplike dan bagar bate otur bann zom ki pe lager so ser. Deza Nursing Association ti kas an-de kan fe Kareeman ti ule vinn Prezidan e pa ti reysi, li ti kite, al fer Nurses Union. Asterla, Nursing Association pe menas enn 2yem kasir. E nu gayn lezot sindika ek sindikalist kuma Hanif Peerun (ki deklar andeor Moris ki li enn degos) ek Guildharry ki ti mars ar Yousouf Sooklall, ki finn absorbe par Travayis.
Parmi seki sindike, lot enn tyer ena negosyater ase farfeli. E seki pli etonan, zot ena enn repitasyon “degos” sanki explike kimanyer enn sindika ki regrup tu kalite travayer purvi zot travay dan sekter relevennt, zot kapav azute pu fer enn lorganizasyon “degos”. Dayer, zot lider pena vreman okenn program ni konportman “degos”. Okontrer, zot azir dan enn fason similer ar lot 2/3 sindika: zot macho, zot kas sindika pu pran kontrol enn but, zot rant dan tu kalite masinasyon birokratik ek konbinn ar nerport kisannla, zot apiy lor lafors patron (kont guvernman), lapres burzwa (kont guvernman), mem bann but dan Leta Travayist (kont burzwazi istorik). Sa bann dirizan ki inpe farfeli la – mo pe koz Bizlall ek Subron – zot gayn sutyin kle Leta ubyin/ek Patrona dan moman kle. Zot tulde ena enn definisyon “sindika degos” ki apepre kumsa: “Mwa (Bizlall, Subron), mo degos akoz mo dir mo degos. Alor, etan done mwa mo degos, tanki mo res port-parol ek lider sindika, sindika li osi li res “degos” nerport seki mo fer, nerport seki sindika fer. E mo viz sol rekognisyon. Setadir mo reprezant totalite travayer dan sekter la.” Zot pa truv kontradiktwar ki sa 95% travayer ki sutenir bann parti pro-kapitalist la, setadir de-drwat la, zot dan sindika “degos”. Setadir, dapre zot, travayer kapav dan enn sindika “degos” e sutenir enn parti “dedrwat”. Se sa ki apel “birokratizasyon” – Bizlall ek Subron pa demisyone kan zot laliyn pa gayne. Zot pa respekte demokrasi dan sindika. Zot inpoze. E kan zot perdi, parfwa zot kareman sanz laliyn. Bizlall kapav, par exanp, dakor pu sindika CWA al negosye ar enn miltinasyonal ki ena lintansyon aste enn CWA privatize – e sa li tuzur “degos”. Li nepli opoz privatizasyon, purtan li res “degos”. Subron kapav anonse ki SILU ek UASI sutenir MSPA dan so konversyon lindistri disik a lindistri kann, e res tuzur “degos”. Li nepli anfaver diversifikasyon agrikol ek sekirite alimanter, me li res “degos”. Swa, zot kas sindika an 2, pran enn but, ale. Anu get bann but listwar kle, pu konpran sa 2 lider “degos” la.
- An 1979, Bizlall ti negosyater CEB ek enn seri lezot para-etatik dan GWF. Li finn pretann ki sa bann sindika la pu rant dan lagrev Ut ’79, li finn fer zot lider donn parol dan Lasanble GWF tu. Me, etan done ki li, Bizlall, ti an-konpetisyon pu kisannla negosyater pli mari, li ubyin Paul Berenger, li finn fer so bann sindika pa rant dan lagrev, pu Bérenger pa gayn grander, nu sipoze. Par kwinsidans, pa kone kimanyer, sindika CEB kumans gayn kondisyon travay ki pli bon ki tu lezot travayer. Alor, ziska zordi kan tu servis sivil ek para-etatik rezir par PRB, sindika CEB, non. Li gayn “plis ki PRB”. Alor, Bizlall finn fer enn lavanse pu travayer CEB, par enn metod birokratik, malgre ki travayer pa finn bizin konfront lafors patron, ni lafors guvernman. (E sa ti odetriman klas travayer an antye, ki ti dan enn muvman degrev.) Bizlall finn tir “so” bann sindika para-etatik depi GWF, a lepok, parski Berenger ti kontrol lamwatye (setadir tu sindika sekter prive), alor Bizlall prefer ena zis lamwatye (bann sindika sekter para-etatik), purvi zot totalman su so kontrol. Kumsa, enn lager macho Bizlall-Berenger al kree enn divizyon sindikal. Sa osi, li enn lefe enn lapros plito birokratik. Anplis, Bizlall ena enn drol konsepsyon ki sekter para-etatik, zot deza “libere”. Li apel zot “sekter libere”. Sa vedir li pa truv Leta kuma enn “leta burzwa”, me li truv li kuma bann kapitalis pretann li ete, kuma “indepandan”. Sekter para-etatik li anfet enn sekter kot travayer kontrole pa par patrona kapitalist direk, me par Leta Burzwa direk. Sa li enn mond de diferans depi “libere”. Li ule dir prizonye dan enn birokrasi. Parey kuma travayer Larisi apartir 5 an apre Revolisyon, ti prizonye enn birokrasi, pa lib. Anfet seki zordi FPU (Federation of Progressive Unions), li ti apel “FPBU” (Federation of Para-statal Unions). Bizlall ankor ena enn minmiz lor FPU, an antye, mem si parfwa li ris enn parti so sindika dan enn so bann “kolektif” farfeli la.
- Dan lepor osi, tradisyonelman Bizlall gayn bann lakor ar patron ki pa paret baze lor lafors travayer, nonpli.
- Tu dernyeman, sa mem zar politik sindikal finn devlope pli lwin nu kapav dir, par Subron. LALIT finn dokimant manyer li finn fer parey kuma Bizlall, me pli sistematikman ankor (get enn seri lartik dan sekson News nu sayt). Si li pena kontrol total, Subron provok enn split (li enn zeni ladan), li chombo enn but sa sindika kase swa federasyon kase, ki lerla li kontrol li a 100%. Alor, li finn sistematikman dekonstrir, lerla re-konstrir GWF, dan enn mul kot li li ena kontrol total. Li fer SILU kite, lerla re-ramas li, ramoli. Li fer PLHDWU kite, lerla li kree PLMEA, kontrol li net. Ziska lexekitif GWF, li konstitye zordi depi so 2-3 manb dan Rezistans.
Me, pu vinn lor lyin ki li, Subron, ena ar patron ek ar Leta. Nu pran JNP dan Lindistri Sikriyer. Avek kudme Parti Travayis, ki ule fer enn tam-tam kont burzwazi istorik lor baz kominal anti-“blan”, Subron avanse, reysi fer so Joint Negotiating Panel. JNP sipoze vedir enn panel kot tu sindika rekoni negosye ansam ver Lakor ki lor nom totalite travayer, mem seki pa sindike ditu. Subron, li gayn sutyin uver (bizin fer remersiman piblikman, tu) Nita Deerpalsing, Prof Torul, Dan Callikan, Navin Ramgoolam (ki sonn li lor so portab, li dir), Shakeel Mohamed (zis apre dernye eleksyon zeneral, Subron anonse ki so mobilizasyon pu kumanse dan biro Minis Travay) – e osi li gayn sutyin totalite lapres burzwa, mem sa lapres la li kont parti Travayist! Li enn mazisyin. Alor, lerla dan so JNP pu lindistri sikriyer, li reysi negosye lor nom tu sindika, e MSPA (sosyete patron) dakor ki li negosye pu tu travayer – mem si 2 sindika rekoni napa dan sa JNP. (Sindika SIWA ek a lepok PWU pa ti dan JNP). Subron anons enn “Lakor istorik”. Patron ek Guvernman aksepte ki li enn “lakor” baynding. Me, zot pu fer sa selman si li dan zot lintere.
Mem zafer finn arive dan Lepor. Me, remarke ki sa tit “Joint Negotiating Panel” (JNP) li kont Subron osi. Pa fer naryin, Subron gayn enn lakor, li!
Sindika Subron PLMEA, li ti met li dibut, avek kudme bann MMM, mem dimunn kuma Moorgesh Veerabadren, kan PLHDWU ti tom su linfliyans Rama Valayden ek Xavier Duval. Dabor Subron, fer PLHDWU kit GWF. Lerla, ansam ek bann MMM, e swit a so “kas pake” dan lindistri sikriyer, zot kree enn nuvo sindika, PLMEA, ki byin vit dir li ena sipa 90% travayer ar li. E li vre. Me, buku travayer dan plis ki enn sindika, ek lezot sindika tuzur ena manb, ek seki inportan, tuzur rekonet. Antuka, dan enn lot trik mazisyin, Subron reysi tom enn Lakor (seki Subron apel “lakor istorik”, ankor enn fwa) ar patron lepor, me sanki li finn inplik lezot sindika ki rekonet: Samsea, Dawsea, PLHDWU, Marine. Lerla, sa 3-4 la, su lidership Bizlall, finn kree enn JNP anti-Subron dan lepor.
Dan tulde ka, fode patron pe anvi ki u “avanse” kumsa pu li permet enn tel agriymennt ki al kont tu lozik, ek mem pa korbor ek lalwa. Si patron pa ti anvi ponp enn sindikalist, li pa ti pu aksepte enn JNP ki pena tu sindika rekoni ladan. Fode bann but dan Leta ki okip relasyon indistriyel, ubyin enn lel dan Travayis, zot osi, zot konplis. Sinon, sa kalite “con-trick” pa pu marse. Sinon, bann la ena puvwar met baton dan laru.
Kestyon ki poze zordi selman li sa: Kimanyer travayer pa reysi met enn lord ar sa kalite negosyater kuma Bizlall ek Subron la? Repons la, li sinp. Klas travayer pa ase for pu fer so sindika vinn vreman demokratik, kot li konpran ek kontrol li. Bizlall ek Subron, e li paret enn laironi, zot for akoz travayer feb. Zot pwiz zot lafors dan febles klas travayer, kuma Ram Seegbin finn dekrir sa realite la dan lepase.
E zordi, samem PLHDWU ki Subron finn fer kit GWF, li federe dan FCSOU. Li enn sindika ordiner. Me, dega fini fer.
Pu konklir lor Subron ek Bizlall, zot gayn gran difikilte politik. E sa tultan. E li akoz problem leswivan:
* Zot tulde ena enn parti politik, kot zot kordilo: Bizlall so Muvman 1 Me, Subron so Rezistans ek Alternativ.
* Zot tulde parfwa pretann zot parti politik pa enn parti politik. Li enn muvman, zot dir. Li enn kolektif. Li enn bondye kone ki, me li pa enn parti. Zot poz kandida dan eleksyon, me sa pa zenn zot, kan zot dir zot pa enn parti politik.
* Zot tulde fer konfizyon, e teorik e pratik, ant sindika ek parti politik. Tandi ki sindika ek parti politik zot 2 zafer dyametrikalman diferan: sindika li enn lasosyasyon ki regrup tu travayer dan enn sekter (swa dan enn sayt) indistinkteman de zot lopinyon politik, tandi ki enn parti politik li regrup dimunn presizeman zis lor baz zot lopinyon politik. Abe, li pa fasil pu res koeran dan enn tel pozisyon absoliman ridikil. E se pu sa rezon la ki tulde paret osi farfeli laplipar ditan. E li pu sa rezon la, ki li difisil pu zot travay ansam ar zot kamarad. Tulde kontrol 2 zafer, ki zot konfond. Tulde bann one-man-show.
Alor, le 1 Fevriye, pu komemor lafin lesklavaz, Bizlall pe ramas ansam (e Le Mauricien pibliye sa lalist 3 fwa!) seki li apel “bann abandone” (par kisannla? Bondye? Ubyin li pe patroniz dimunn?) kont bann “akaparer”. Abe, si sa pa al tom dan sa sema kominal ki pe batir par Komite Diocese 1 Fevriye depi dernye 10 an ... Bizlall, gran anti-fam, pe mem sey reyni fam. Bizlall ena so Muvman 1 Me, so Kolektif 1 Fevriye, e pangar zot finn rate, li pe anons enn Kolektif 12 Mars, le 1 Fevriye.
Tandi ki Subron fer enn karnaval! So Rezistans, GWF, JNP, Sindika Peser, Lenerzi Renuvlab, anons selebre lafin lesklavaz. Kan komemorasyon sob li pli apropriye.
Lager macho kontinye. Subron ek Bizlall pe konfront zot kamarad dan Lepor: PLMEA (Subron) v. JNP ki reyni PLHDWU, DAWSEA, SAMSEA, Marine (tu ar Bizlall). E Subron pe al ver enn “lagrev legal” dan lindistri sikriyer, li pe zis sey atann lakup. So dernye Lakor ti expire 31 Desam, 2013. Dan lepase, osi lontan ki Subron ti gayn sutyin enn Lel dan Parti Travayis (Deerpalsing, Mohamed, mem Ramgoolam) akoz zot tu kont “bann baron”, li ti enn kalite zwe. Me, kan Subron depas seki Travayis ule, e kan li pu truv li kont Leta, enn lot kalite zwe.
E Subron e Bizlall bann individi ki koni pu zot kaponnri personel ek politik. Alor, nu bizin gete ki pu arive, e sirtu nu bizin donn kudme pu travayer ariv konpran seki pe arive, e truv mankman sa kalite travay ki Subron/Bizlall fer.
Ladan, nu stratezi “labaz intersindikal”, li tuzur lakle.
E purlemoman, klas travayer Moris pa pe kapav met lord dan tusala. Sa li enn siyn ki nu dan enn downtern, e li anmemtan enn lefe sa downtern la.
Alor, kote sindikal, nu res sindika ar Deepak Benydin ek dan CTSP, ar lekel parfwa nu travay. Me, zot pe alye zot ar Bizlall (malgre ki zot ti demenaze depi FPU akoz li). Zot dir ki zot pe fer sa lalyans la pu bez Subron. E, parey kuma Bizlall ti byin ponp Subron kan li kit LALIT, Jane ek Reeaz ti byin ponp li, zot osi.
Alor, malerezman, dan enn tel lepok, mem bann lider ki sey res integ, gayn buku difikilte, fas a maguy lezot. Ondire enn lepok kot maguyer ki gayne, kote muvman sindikal. Sa osi, li enn siyn enn downtern, ek enn lefe downtern.
Kestyon ki poze
Kimanyer muvman sindikal pu re-fer? Eski li posib dan enn konzonktir kuma ena zordi? Eski li posib tanki ena telman buku tit-antrepriz, telman buku travay domestik, telman travay kazyel, zurnaliye, kontraktyel?
Ubyin eski travayer pu kree nuvo form lorganizasyon lor sayt ki difere depi sindika tradisyonel akoz zot mwin depandan lor Leta? Ki nu modord vizavi nu prop manb? Nu travay dapre nu stratezi intersindikal – kot travayer tu sekter, su sindika, zwenn pu analiz parey kuma nu pe analize zordi – li tuzur apwin.
Lezot form lorganizasyon travayer
Muvman Koperativ
Dan sertin lepok muvman koperativ, li osi, li enn form lorganizasyon interesan. Finn ena koperativ prodiksyon (planter kann ek legim sirtu, me osi kamyoner, etc), koperativ konsomasyon (ki finn ede pu bes pri lartik dan bann vilaz ek kartye), plis finn ena koperativ banker (credit yunion), koperativ lekol, koperativ lasante. Zordi, sel koperativ ki marse inpe, e li byin an kasyet, se bann “sit”, enn form labank koperativ. Li bizin an kasyet, parski li ilegal dapre Banking Act. Lalwa pu anrezistreman koperativ li byin byin lur, e byin byin patronizan. Ofisye guvernman pe tultan veye, e blam bann koperativ kan ena problem. Dan moman eptern, parfwa bann form koperativ vinn byin aktif, e anfet zot puse kuma sampiyon dan enn lepok revolisyoner, kan sistem kapitalist nepli rule byin.
Lezot lorganizasyon non-kominal travayer
Ena petet 3 lorganizasyon ki ti reprezant frwi dernye eptern, setadir mobilizasyon travayer dan bann lane 1970: Lekol Koperativ (ena 4-5 dimunn prezan ki ti manb ek aktivist dan sa koperativ ledikasyon extra-ordiner, avek enn 100-enn manb etidyan laz 12 – 18 an ek profeser, avek enn lyin dinamik ar paran zelev), muvman bann Playgroup ki plitar ti vinn enn federasyon (ena 2-3 dimunn prezan ki finn inplike dan sa travay kartye la), ek Bambous Health Project (enn lorganizasyon lasante petet pli avanse ki lemond zame finn kone, ki finn sirviv ek sirviv byin pandan 25 an. Zordi, 2014, valer-di-zur, li ti pu inposib met dibut lasosyasyon kumsa. Dan enn downtern, pa kapav. Li pa pu marse. Mo pa pe dir li pa pu posib dan 2-3 an, mem dan enn an. Me, asterla-la, li pa pu marse. Kiksoz osi minimalist ki enn fim klib li difisil! Apre Fim K-Lib GRNW, enn seri lezot grup finn surse pu fer parey. Enn otur Minerve, enn lot otur Universite Populaire, enn lot ankor otur IFM, enn lot ankor dan L’Atelier Ecriture. Tu finn kolaps. Pu nu pe tini, me enn fim klib li enn demars modest anterm lorganizayson.
LPT ek MLF finn tini akoz zot flexibilite – zot pa lorganizasyon demas asterla, me pran enn lot rol dan sa nuvo lepok, dan lepok downtern.
Bann Komite kartye dinamik, ki pandan dernye eptern finn puse “depi anba” finn ranplase dan downtern par bann espes Forces Vives, parfwa met dibut “kont ladrog” (ondire kont dimunn ki pran ladrog?) ubyin pu vinn espyon pu lapolis (community policing). Tandi ki dan eptern ena enn ta serk literer, lasosyasyon tu kalite (mem zot rezir par Registration of Associations Act enn lalwa preske osi represiv ki lalwa ki rezir sindika), zordi nu truv plis ONG – setadir kot ena enn bord lao, kot ena finansman extern (par fwa depi tu kalite fondasyon, parfwa depi lot pei – mem lanbasad USA – konpayni prive, Rotary etc, Leta) pu fre rulman, ki anplway dimunn pu fer “bon ev”, alor anplas aktivist propreman parlan, ena anplwaye, dimunn reminere. Bann lorganizasyon ki, pandan enn eptern, ti pe promuvwar sanzman dan pedagozi ubyin dan sistem ledikasyon finn ranplase par grupman ki fer “akonpaynman skoler”, setadir byin suvan pey enn-de zenn enn larzan pu fer zanfan ek so paran ek so profeser krwar ki sistem ledikasyon parfe, e ki zelev/etidyan bizin “reysi” ladan, alor “akonpayn” zot i.e. fer zot devwar ar zot.
Konsey vilaz, lasosyason fam – liye ar leta burzwa – zot rol
Avek kontrol Leta lor koperativ, lasosasyon ek sindika, li enn moman kot nu bizin re-evalye rol Konsey Vilaz (ki form parti Leta, me ki ase demokratik – ziska ariv nivo Konsey Distrik), enn kote, ek Lasosyason Fam (Women’s Association) dan vilaz ek kartye lavil, kot la osi. Leta kontrol zot, me zot ena enn sertin lindepandans despri. An zeneral bann lasosyasyon zenn (dan Sant Zenes) ek regrupman dan Sant Fam Guvernman ek Lasosyasyon 3yem Az, zot tu strikteman kontrole par Leta.
Fwaye de lit
Ena enn seri fwaye de-lit depi 4-5 an:
- Muvman Wanted, 15,000 Zenn otur Jameel Peerally – ki finn termine par bann Mercedes desann dan kartye mizer, partaz manze, filme pu montre pe partaz manze ek dimunn mizer. Jameel Peerally ti al fini avek enn arestasyon ek ferme san kosyon, afors li finn fer bann aksyon li finalman finn amerd bann lotorite. Advance (lagazet PT) finn fer alegasyon ki li ti pe benefisye enn degre proteksyon depi Leta.
- Nitin Chinien ki finn fer enn sorti kont MBC, akoz li finn lisansye. Par limem, li finn enn ti fwaye-de-lit. Li finn gayn proteksyon Leta pandan buku letan, akoz li garson so Papa ki ti enn gran santer angaze ki, kuma buku santer angaze, finn vande ar parti o-puvwar. Me, finalman Leta finn agase ar li osi, li osi finn arete, pa gayn kosyon.
- Jeff Lingaya (ki asterla marye ar Catherine Boudet, enn lot fwaye de lit individyel) finn fer lagrev lafin, preske lor komann – ti-mama ar Subron, ti-mama ar Bizlall – ziska finalman li osi, li finn arete, pa gayn kosyon. Li finn vinn enn “animater” bann fwaye de lit, parey kuma enn espes DJ fer “animater” bann disko. Li invit sak dimunn “vinn exprim li”.
- Ena Eddie Sadien, ki li ek Jayen Chellum ti gayn ka akoz enn finn kup seve lot la divan Parlman, e ki tultan pe fer kit tipti manifestasyon isi-laba.
- Ena George Ah Yan, ki tultan pe fer kit ti-manifestasyon. E li ti pe rod enn syez best loser kominal, si.
- Ena enn nome Gandhi, ki li osi, fer lagrev lafin pu enn wi pu enn non.
Kan nu met tu sa bann farfeli la ansam ek Subron ek Bizlall, nu gayn fenomenn ki dan mitolozi Kretyin apel enn Ante-Krist.
“Ante” an Latin ule dir “avan”, tandi ki “anti” vedir “kont”. Mitolozi Kretyin pran tulde dan sinifikasyon dan so term “Ante-Kris”. Li ule dir enn seri “fos” Zezi Krist ki pu ariv lor lasenn zis avan vre la re-desann pu 2yem fwa kuma Labib finn promet. Parey kuma avan Zezi Kri ti desann pu premye fwa, la osi, ti ena enn seri “ante-kriz”, dapre sa mitolozi la.
Alor, anterm pli materyalist, mwin dan-ler: Lan zordi nu dan enn lepok kan sistem kapitalist nepli pe kapav rann lapel, nepli pe kapav tini, kan ena kriz zeneralize (onivo lemond, onivo Moris, tulde), kan sistem kapitalis dan so leral, e alors, kan li finn ariv lepok kot enn parti politik revolisyoner ti devet pran nesans (sa depann lor nu, pa lor sityasyon obzektiv, pu li anfet ena lye); dan sa lepok kot pe anfet realite pe dimann enn parti revolisyoner, anplas gayn enn veritab lidership alabaz otur enn program vivan, ki nu pe gayne? Nu pe dabor gayn enn seri fos profet, kordilo, (ubyein ante-Krist) ki kone ki lepok pe dimann enn parti revolisyoner, me ki tuzur tro ankre dan puritir ansyin sistem pu zot sorti ladan. (Pran par exanp, bann zafer ki nu finn temwayne. Ena sa Trak A3 ki Bizlall ti tire kont mo-mem, ek osi kont Rajni Lallah, Alain Muneean, Ram Seegobin. Li petriye dan puritir zure, term abizif, santaz, mansonz, lespri profondeman anti-fam, macho. E li pa diferan depi sa bann foste ki bann Subron ti pe invante kont mwa, kuma pretext pu zot bann konplo. An-ekrit nu gayn li dan let siyne Veena Dholah, me ekrir par Ashok Subron, kot li invant konteni enn reynion, malgre ti ena sipa 6 lezot dimunn prezan ki kone tre byin ki finn pase. E drolman, kan Bizlall plitar pu tir so Trak A3, li pu ekrir enn kovering leter ki servi bann Subron kuma temwin. E Subron refiz de-solidarize depi sa Trak A3 la, parski li ti pe mars ar Bizlall (mem si so bi sete pu kokin so bann sindika!)
Tusala pu dir ki anfet MPM ek RA pa vreman bann parti klas travayer. Subron ek Bizlall bann sindikalis, enn kote (setadir sef birokrat, ki rod lavantaz pu klas travayer ar Leta ek Patron par metod donan-donan) ek zot bann kordilo, lot kote (setadir zot pa ule enn lorganizasyon ki striktire demokratikman, ni mem enn ladireksyon kolezyal, me zot ule ralye dimunn otur de zot-mem, antan ki kordilo. Zot tulde bann “kontrol freak” anplis.) Me, zot parti napa sa Parti Politik klas travayer ki moman la pe demande.
Parti Politik klas travayer
Enn lepok, nu ti tuzur krwar ki Subron ek Bizlall ti dan “lagos”. Nu ti mem invit Jean-Claude Bibi, enn gran teoretisyin politik, pu fer enn analiz lor zot, antan ki parti degos. Jean-Claude finn truve ki Subron ek so Rezistans & Alternativ pa finn fer okenn kontribisyon an-term lide depi ki zot finn kit LALIT an 2004. Li pa finn truv travay programatik ditu, mem kan rode ar tors, ki permet li ziz RA kuma enn parti politik. E kote Muvman 1 Me, Jean-Claude ti analiz sa dokiman bizar apel “Toi et Moi”, ki sipoze enn program Muvman 1 Me. Li finn truv li rizib. Avek rezon.
Alor, pu fer enn semeri: Amezir Subron ek Bizlall respektivman gayn enn tiginn sutyin isi-laba, kimanyer zot fer li. Swa li lor baz ki zot vinn kareman sindikalist tradisyonel. Sa vedir zot rod lapwi swa patrona (swa enn but ladan, kuma lapres burzwa ase suvan) swa Leta (ubyin enn lel ladan) pu zot avanse, kot zot pwiz zot lafors dan febles relativ klas travayer ki zot reprezante. Zot res kantone dan sa kad sindika, ki anpes zot vinn sosyalist revolisyoner, parski zot reprezant enn gran mazorite travayer ki tuzur sutenir bann parti kuma PT ek MMM. Ubyin, zot kareman azir kuma kordilo macho, met 2 kud divan kud zot bann lyetnan dan Konferans de pres, deklar mari.
Plis, e nu bizin tultan rapel sa, tulde finn fer bann promes piblik ki zot anfaver “propriete prive”. Sa fer patrona kontan zot. Sa fer Leta kontan zot. Sa vedir zot finn deklar lager kont LALIT. (Ala zot argimantasyon: AS ti dir pa kapav taxe lapey travayer, parski lapey travayer li so propriete prive; JB ti dir pa kapav anpes 2 dimunn fime dan enn ladan so loto, akoz loto li so propriete prive. )
Me, li vre ki lepok li mir pu devlopman enn lorganizasyon politik. Klas travayer bizin enn tel lorganizasyon. Sistem la puri, instab, an-kriz. Li pe balote. So bann lanpir tradisyonel, kuma USA, menase, riske tonbe net – akoz zot finn avoy zot grapin tro lwin, zot finn destabiliz zot-mem. Lepok la pe kree bann ante-Kris.
Seki neseser
Enn parti politik pu klas travayer, enn parti politik sosyalist resolisyoner, li kiksoz ki numem nu kapav kree, e nu pe kree li. Sa vedir li enn realite sibzektiv. Nu kapav konstrir li par deside pu konstrir li. Samem definisyon enn realite “sibzektiv” – setadir seki nu, nu kapav sanze. Alor, nu kapav deside pu fer sa travay preparasyon, konstriksyon, nu kapav pran desizyon pu angaz nu. Lerla, sa parti la, li la, kan moman vini kot klas travayer truve ki li oblize buze, oblize ranvers sistem aktyel. E li bizin enn travay konsyan, setadir tu sinpleman ki travayer kone kifer li pe lite. Li kone li ule ranvers sistem la. Li partisip ladan an-konesans di koz.
Me, e la nu vinn dan but kle: Tanki ena enn downtern, enn parti sosyalist revolisyoner kuma LALIT pa pu expann ubyin pa pu expann vit, e fode pa expann tro vit. Kifer? Parski ideolozi burzwa li dominan net – akoz li enn downtern. Si u rekrit dimunn brikabrak, u pu gayn enn gran mazorite dimunn pro-kapitalist dan u parti. U pu fini detrir u prop potansyel kuma enn parti revolisyoner.
E isi li vo lapenn get enn pwin inportan: Ezemoni kapitalis poz problem swivan, preske enn problem lozik. Si klas dirizan (kapitalist) kontrol ideolozi tu dimunn, abe tu travayer pu res vot PT ek MMM, sutenir sa 2 parti la pu de-bon. Kimanyer sa pu kapav sanze?
Ena 2 fason kas sa ezemoni la, e zot liye:
Enn Lenin ti eklersi. Li ti montre ki ena 2 zafer distink ki osi liye: klas travayer an antye (ki sutenir enn revolisyon dan moman revolisyon la) antan ki klas, ek ena enn lavangard travayer (ki ena sazes, ki finn absorb lexperyans ek aprann depi so lene) ki form parti dan sa klas travayer antan ki klas, me ki osi tultan pe separe depi li. E sa lavangard klas travayer la li azir kuma enn lyin ant klas la ek enn parti revolisyoner. Se sa lavangard (ki suvan anfet byin tike pu rant dan enn batay, akoz li kone lor batay perdi dan lepase, akoz li finn deza met lespwar dan Bérenger, Bizlall, Subron, e finn realize ki zot dan bez) ki, dan enn moman pre-revolisyoner, inform li vit-vit, zwenn enn parti kuma LALIT, e azir kuma sa kurwa 2-direksyon ant lamas travayer ek enn ladireksyon demokratikman eli enn parti.
Gramsci ti montre lot fason: li montre ki klas travayer prodir bann intelektyel organik, setadir dimunn ki devlop enn ideolozi ki opoz ideolozi dominan – delapar zot refleksyon depi pwindevi travayer. Sa vedir enn ideolozi anti-ideolozi-dominan pe deza puse, agrandi alinteryer sa ezemoni la.
E rapel, kan ena enn felir, li ase pu kas enn ezemoni. Ezemoni, li total, swa li pa existe.
Tulde fason kas ezemoni, zot anmemtan enn prosesis kot klas travayer devlop pa zis enn konsyans de klas (li kone so klas pu tultan explwate su sistem kapitalist, alor li oblize mars ansam ar dimunn dan mem klas kont klas ki explwat li), me osi enn konsyans revolisyoner dan klas travayer, ki ule dir li konsyan ki pu bizin organize politikman pu ranvers sistem aktyel.
E sa prosesis organizasyon la, li kle. E li dan nu lame. Li inplik batir enn lorganizasyon indepandan:
Minimem neseser:
- Li bizin non-kominal.
- Indepandan depi Leta (Problem ar sindika lepok modern).
- Indepandan depi Burzwazi (problem ar parti politik a-la-reklam).
- Indepandan depi relizyon.
Ala, nu travay zordi.
Lindsey Collen
Fevriye, 2014
(There are some five pages of notes for this article, that you can ask for – mainly definitions).