07.03.2004
Lasanble Manb Lalit, ki regrup tu bann militan aktif Lalit antye Moris, finn zwenn Dimans 29 Fevriye 2004 ek finn desid pu emet Kominike de Pres swivan. Lalit dimann tu sitwayin pu lev zot lavwa pu opoz deriv diktatoryal dan lekel Paul Berenger pe antrenn nu pei.
Non a lasansir lor Radyo Lib
Lalit truv byin grav deklarasyon Paul Berenger ki viz "interdiksyon" emisyon Radyo kot partisipan dan deba ek oditer intervenir an direk. Sa dernye deriv diktatoryal Paul Berenger li swiv bann latak kontinyel kont Radyo lib, karikatirist ek mem editoryalist lapres ekrit. Kan Paul Berenger ti fer so premye latak li ti dir ki Radyo, Karikatirist ek Editoryalist pe donn enn move "persepsyon" realite. Anfet se Paul Berenger ki konpletman kupe depi larealite. Par ekzanp li dir pena problem somaz, sanse se nek kalkil ki pa bon, alor ki de milye dimunn ek zot fami pe sufer lakoz pena travay. Pu Paul Berenger pena problem ogmantasyon pri, alor ki pri bann lartik esansyel kuma lafarinn, dipin ek siman fek sibir enn ogmantasyon. Se sa kalite realite-la ki piblik expoze lor Radyo tulezur. Sa, an verite ki Paul Berenger ule interdi.
Samdi 28 Fevriye dan so Konferans de Pres, Paul Berenger evok sann ku-la bann "derapaz kominal" lor Radyo pu menas interdiksyon pir ek sinp bann emisyon ek intervansyon an direk. Paul Berenger mem al ziska fer manipilasyon IBA pu inplemant so diktatir.
Lalit dimann tu dimunn ki kontan laliberte pu lev kont deriv diktatoryal Berenger. Nu dir ki si ena difamasyon ek insitasyon a kominalism, bizin aplik lalwa ek non pa interdi drwa a laparol lor Radyo. Nu remarke ki Paul Berenger pa ditu truv grav ki MBC preske tulezur montre Paul Berenger ubyin so bann Minis fer diskur politik dan rasanbleman sekter ek kominalo-relizyez! Se dayer dan enn dine enn rsanbleman kasteist ki Berenger inn fer so bann menas kont liberte dexpresyon.
Se Paul Berenger ki gran responsab lamonte kominalism avek so politik "divide and rule"
Si zordi ena lamonte kominalism, enn gran responsabilite repoz lor zepol Paul Berenger limem. Depi linn vinn Premye Minis Paul Berenger pe fer tu pu institisyonaliz ek ankuraz kominalism, integrism ek kateism. Li derul tapi ruz pu zwenn tu kalite lorganizasyon sekter, kominal ek kasteist dan so biro. Li partisip dan tu kalite resepsyon a karakter sekter. Tusa kan li byin kone ki buku sa bann lorganizasyon lamem ki fer insitasyon a "la haine" kominal ek mem pratik vyolans kominal. Paul Berenger limem fer diskur kareman kominal ek kasteist dan sak rasanbleman sekter li ale. La dernye fwa, li gayn tupe pu dimann tu dimunn "cool down" alor ki limem antan ki Premye Minis pe partisip dan enn rasanbleman kominal ek mem kasteist. Anmemtan li fer provokasyon ek dir pu met lalwa integrist kuma MPL. Li pe uver tu kalite sant kiltirel a karakter sekter enn deryer lot. Li kadre tu so vizit ofisyel deor dan enn perspectiv pirman kominal. Li kosyonn lokipasyon ilegal laplaz piblik par bann lafors integrist danzere. Li propoz reform elektoral ki pu anplifye virus kominal dan sistem elektoral.
Anfet pratik kominalist Paul Berenger resanble seki dan lepok kolonyal ti apel "divide and rule". Li enn pratik kominalism kalkile, fer provokasyon par expre dan so kalkil, pu ki anfin de kont li propoz limem kuma "rasanbler". Se politik kominal kalkile ek makyavelik Paul Berenger ki bizin disparet e non drwa a laparol ki bann Radyo donn piblik.
Paul Berenger kosyonn represyon kont travayer ek sindika
Lalit osi kondann latitid represif Paul Berenger lor seki finn arive dan Lizinn Ere Lingerie, Pointe aux Sables. Paul Berenger finn kareman kosyonn represyon lapolis kont bann travayer ki finn perdi tu: perdi travay, perdi enn parti zot saler ek perdi dinite. Olye ki Paul Berenger kondann latitid patrona ki finn bern travayer dan sa lizinn-la. Olye ki Paul Berenger denons vyolans ki lapolis finn servi, li finn donn enn meday pu vyolans lapolis. Sa fer rapel seki Berenger ti dir lor "bibron ti-baba" kan ryot ti matrak travayer zonn frans dan lizinn Coromandel. Li finn konpletman pran par patrona. Li pa mem ena ladesans prezant so sinpati a 400 travayer ki finn perdi travay. Purtan Minis Travay mem inn dir ki li pa "kwar patron" ek lapolis mem finn an-fin de kont prezant exkiz.
Lalit totalman solider avek bann travayer ek militan sindikal dan FPU ek FTU ki finn sibir vyolans sovaz lapolis.
Paul Berenger ranvway eleksyon, bafwe drwa demokratik dimunn ki viv dan vilaz
Tandans anti-demokratik Paul Berenger pe vinn ankor pli kler avek bann kustik ki li pe fer pu ranvway eleksyon minisipal ki sipoze ena lye sa lane-la. Sa pu fer 3yem fwa ki li pe ranvway eleksyon ki sipoze fer dan tu vilaz Moris depi 2002. Kan guvernman ti vini avek so proze pu aboli village council ek eleksyon vilaz, Lalit ti sel parti pu amenn kanpayn kont sa deriv-la. Enn parmi bann pwin prinsipal nu kanpayn sete ki drwa buku dimunn dan ti-vilaz pu sufer. A-lepok Paul Berenger zame ti ule tann larezon. Aster avek enn kalkil sinik, li pe dir ki se lakoz bann ti-vilaz pu sufer ki li pe propoz pu ranvway eleksyon minisipal ziska 2006.
"Remake" lepizod 70?
Latitid diktatoryal Paul Berenger pe kumans resanble seki Ptr ek PMSD ti fer kumansman bann lane 70 kan ti sansir Lapres, ranvway eleksyon parsyel ek minisipal, matrak sindikalis pu tuf kontestasyon popiler.
Li tris pu truv Paul Berenger, ki limem finn viktim sa kalite deriv represif ek diktatoryal, zordi sey repet listwar.
Lalit dimann tu travayer ek zenn zenerasyon ki pe leve, ki kontan laliberte, ki opoz tu form divizyon kominal, pu opoz sa deriv anti-demokratik dan lekel Paul Berenger pe amenn nu pei.
Ashok Subron
pu Lalit
1 Mars 2004
Not: Sa se versyon final Kominike Lalit. Versyon ki ti pibliye avan ti kontenir sertin erer tipe.