06.09.2013
Ram Seegobin speech on Trade Union Movement and the working class (In Kreol)
Nu pe pibliye transkripsyon diskur Ram Seegobin ti fer dan enn lasanble manb LALIT le 31 Ut, 2013. Apre sa, ena enn apersi deba ki finn swiv papye la.
Bi sa papye la se pu analiz sanzman striktir sindikal dan enn period letan, e anmemtan pu zet enn kudey kritik lor rol ki sertin sindikalist finn zwe dan sa sanzman la. Lanfaz papye la li lorstriktir. Sa vedir nu pa pe get sak sindika, ni mem sak federasyon, me plito get sanzman striktirel dan muvman sindikal an antye.
Lyen ant enn parti sosyalist revolisyoner kuma LALIT ek muvman sindikal li konplex e li varye dan diferan moman. So varyasyon depann lor ki staz lalit de klas ete. Nu relasyon ar muvman sindikal ek ar bann sindika, li tuzur enn “working arrangement konfliktyel” . Li enn “working arrangement” dan sans ki muvman sindikal li reprezant sel lorganizasyon byen devlope dan klas travayer Moris zordi. Alor, nu bizin konpoz avek. Mo pu sit seki Paul Berengter suvan ti pe dir an 1979. Kan nu pe prepare pu al ver lagrev Ut 79, kan li ek mwa ti pe diskite lor febles ek lafors muvman sindikal, kan nu pe dir par exanp tel sindika so ladireksyon paret byen feb, pa kapav kont lor zot, Berenger ti abitye dir, avek rezon, “Sindika zot ena ladireksyon ki zot ena; asterla la, nu pa kapav
swete
ki li diferan. Kapav dan lavenir li diferan. Pur lemoman, li seki li ete.” Alor, nu ena, antan ki parti revolisyoner sosyalist, pu diyl ar muvman sindikal antan ki lorganizasyon klas travayer. Me kot relasyon vinn konfliktyel, se akoz dan muvman sindikal ena enn kus birokratik. Bann dan sa kus birokratik la, zot suvan dekrir zot-mem kuma “laklas sindikal”. Li interesan. Nu, nu kone ena klas travayer, ena burwazi ubyen klas kapitalist, ena klas intermedyer ant, me “laklas sindikal”, li pa aparet dan enn analiz Marxist klasik de lasosyete. Me, li vre ki li enn klas. Pa dan sans strik. Me,li enn grup dimunn ki liye ar klas travayer, me ki pena exakteman mem lintere ki klas travayer. Dan sa sans la vreman li enn klas separe. E, nu, antan ki LALIT, nu bizin diyl ar sa birokrasi la. E sa rann nu relasyon ar muvman sindikal konfliktyel.
Mo dir nu relasyon ar muvman sindikal li “depann lor ki staz lalit de klas ete”, kifer? Dan gran mobilizasyon, kan pe al ver enn gran lagrev, kan ena mobilizasyon deklas onivo pei la net, birokrasi so puvwar diminye buku. Dan mobilizasyon, u gayn enn lot kus, enn lavangard, ki emerze depi klas travayer, e pandan peryod mobilizasyon, sa lavangard la, li vinn ladireksyon. Li ranplas sa birokrasi la. Travayer, lamas travayer, pu pli ekut lider dan lavangard la, ki sa bann birokrat negosyater la. Tandi ki, kan lalit de klas byen dormennt, lerla birokrasi byen byen for. E li dan sa moman la, lerla, ki nu gayn difikilte ena kit lyen ek muvman sindikal. Mem enn ti-mobilizasyon sanz sa.
Apre 1979-80, kan nu, grup Lalit de Klasti lidership sa gran muvman la, kan lalit de klas kumans vinn dormennt, nu ekarte depi GWF. Apartir 1982 par la. Nu lyen ar klas travayer ti byen afebli. An 79/80 nu ti ena lyen byen byen etrwa ek dirizan ek delege dan sekter tansport, par exanp. Tu kalme net, nu elwayne depi travayer travayer, pandan 30 an. Normal, pandan sa letan la, kan nu partaz trak, travayer transpor vinn pran trak, me sa osi diminye. Me, dimoman ena kit mobilizasyon, mem sa ti mobilizasyon resan otur CNT, enn sertin nomb travayer transpor redekuver sa lyen sekter transpor ek LALIT. Lyen la re-forme deswit. Lalit de klas ti vinn avanplan dan sa moman mobilizasyon la, lerla travayer rekonet rol lidership politik ki LALIT ena, e zot turn ver LALIT. Zot rekonet lidership LALIT, e zot gard sa memwar kolektif depi lepok 79-80.
Kan nu get stratezi politik LALIT, li depann lor degre mobilizasyon ek degre inifikasyon dan klas travayer. A nerport ki moman nu aksyon politik depann lor la. Li depann osi lor sutyen ki ena dan klas travayer pu nu program tranzisyonel. Pu enn parti kuma LALIT, samem nu travay tulezur: Kimanyer ariv a enn klas travayer ki mobilize ek inifye. Kimanyer ariv a enn sityasyon kot enn gran kus klas travayer, enn kus travayer infliyan, sutenir nu program. Samem ki nu vize a mwayen ek a lon term.
Etan done klas travayer, li kombat explwatasyon kapitalist atraver so sindika, lalit sindikal konsern nu direkteman. Alor, enn nivo nu lalit, li sa lalit ki travayer amene kont explwatasyon par kapitalist. Me, nu bi stratezik li depas sa. Nu bi stratezik se pu konbat ek ranvers kapitalism, met dibut enn sistem sosyalist. Lalit sindikal, par limem, li pa otomatikman kree kondisyon pu levennman sosyalism.
Dan lepase, resaman, e mem asterla, ena enn kuran ki apel kuran “anarko-sindikalist”, ki li, li enn kuran ki sey pretann ki enn parti politik, enn program tusala, pa tro neseser. Zot dir bizin fer travay sindikal, e pus ver otozestyon direkteman. Li enn kuran ki dir ki aterm, partu pu ena otozestyon, pa pu bizin enn revolisyon pu amenn sosyalism. Li pa pu mem bizin enn Leta ki pu, pandan enn tan, met dibut sosyalism. Dapre zot, pu ena kontrol uvriye partu. Sa kuran anarko-sindikalist, ti ena li Moris. Kan Bizlall ti kit GWF, al form FPBU, li ti konsantre net lor lalit sindikal. Li demisyone depi MMM, abandonn lalit politik. Li vinn enn anarko-sindikalist. Pandan sa lepok la, ti osi ena LITRA, enn vre sikse dan lotozesyon. Enn but IBL ti pe al fayit, travayer ti fer lokipasyon lizinn, e avek kudme Guvernamn lepok, travayer finn aste ek zer konpayni la. Semenn dernye, Yvan Martial pe ekrir lartik, lartik la enpe insinifyan, me li interesan parski li lor sa epizod la. Sa kuran la li krwar ki lalit sindikal, par limem, li sifi pu amenn sosyalism. Dan Lafrans ti ena enn lezanp okipasyon lizinn ek otozesyon: Lizinn Lip. Plizir pei ena sa bann lexperyans la. Arzantinn ti ena buku resaman. So lokipasyon, so pran kontrol lizinn, li byen interesan, me kuma enn stratezi pu met dibut sosyalism, li erone. Okenn lantrepriz otozere, li pa pu kapav sirviv dan enn losean prodiksyon kapitalist. Ek Leta ki gard kapitalism opuvwar, li tuzur la. Bann tantativ otozesyon inportan kuma lexanp, me zot pa pu amenn sosyalism. Enn lantrepriz otozere pu kumans zere ek lozik enn lantrepriz kapitalist, apre inpe letan.
Me, malgre nu dir lalit sindikal pa otomatikman kree kondisyon pu sosyalism, dan so gran flanbe, li prodir enn lavangard parmi travayer, e sa lavangard la li, li pu partisipe dan sa lalit politik revolisyoner ki amenn sosyalism.
Nu finn truv li dan gran lagrev UT 79. Nu finn truv lavangard la emerze. Li pa ti dirizan, Prezidan, Sekreter, Trezorye, ni lezot birokrat. Li ti delege ki ti ladireksyon lagrev ansam ek manb LALIT de KLAS, kot delege gayn konfyans dan LALIT, e apre lagrev 79, dan lepor, lindistri sikriyer, dan transpor, zot, sa bann delege la, zot tu ti integre LALIT de KLAS. Buku delege dan diferan sekter ti integre ansam ek nu dan grup LDK.
Alor, relasyon ant LALIT ek muvman sindikal, kuma mo ti dir dan kumansman, li konplike.
Anmemtan nu dir lalit sindikal pa otomatikman kree kondisyon pu avennman sosyalism, anmemtan nu dir ki dan so bann flanbe la, lalit sindikal prodir sa lavangard dan klas travayer ki li, li esansyel dan lalit pu sosyalism.
Alor, li enn relasyon konplex.
Lalit sindikal, ki so kontribisiyon dan lalit-de-klas?
Ki kontribisyon eski lalit sindikal ena dan lalit ant bann klas, seki nu apel “lalit de klas” la?
1. Li ranforsi lorganizasyon klas travayer, antan ki klas. Li rekrit travayer dan striktir sindikal. E dan sindika ki ena plis demokrasi, sa li ranforsi lorganizasyon klas travayer plis.
2. Lalit sindikal amenn sertin viktwar, ki asontur amenn konfyans dan klas travayer. Li truve li kapav fer bann sanzman par so aksyon, mem zot restrin.
3. Li amenn devlopman konsyans de klas. Atraver lalit sindikal, travayer realize ki ena patron, enn kote, ek ena travayer, lot kote. Setadir zot devlop konsyans ki ena klas diferan dan sosyete. Apel sa konsyans de klas. Travayer kumans realize par zot partisipasyon dan lalit sindikal ki problem ki zot pe gayne dan travay, problem ki zot pe gayne pu rul zot lakuzinn, problem ki zot pe gayne pu truv enn lakaz ki zot kapav peye, li pa enn problem individyel. Li enn problem deklas. Tu dimunn dan sa klas la pe amenn sa lalit la parey – e travayer kumans realiz sa. Konsyans li enn realizasyon lor enn realite kolektif.
4. Lalit sindikal kapav osi ede pu prodir militan politik ek militan revolisyoner.
Me, anmemtan, lalit sindikal kapav stabiliz sistem kapitalist. Li fer sa atraver rezolisyon tanporer kontradiksyon dan sistem la. Se sa paradox la ki enn parti politik sosyalis revolisyoner bizin tuzur gard antet.
Li inportan realize ki enn sindika, par so natir, li rod enn solisyon
negosye.
Alor, ena enn gran ebilisyon, gran efervesans, e sindika ki li fer? Li pran tu sa lafors la, li al asiz ek misye la. Li servi sa pu gayn enn solisyon negosye. Negosye vedir donan-donan. Donan-donan. Misye la donn u kiksoz, li pran kiksoz.
Dan lindistri sikriyer, par exanp, ti ena enn espes revandikasyon debaz pu artizan, pu laburer. Birokrat sindika servi sa pu reklam 40% ogmantasyon. Me, donan-donan. Ti ena 50,000 travayer dan sa lindistri la, aster sa finn vinn 5,000 travayer. Alor, sindika asire ki travayer ki reste benefisye enpe depi sa konpresyon la. Ogmantasyon saler kont lisansiman. Enn trok. Li ti stabiliz sistem misye la.
Kimanyer sa ale
asterla?
Sindika reklam 40% ogmantasyon. Premye round, misye la pa dir naryen lor 40%. Li plito vini li dir, zisteman, nu ti anvi diskit sa zafer 24/7 la. Li pa dir naryen lor 40%. Li koz so problem. Li dir nu ena zis 5 mulin, si enn anpann, lakup pu tarde. Alor, parfwa bizin travay dimans, konze piblik, aswar. Alor, li dir, bizin etablir enn sistem 24/7. Nu gete kimanyer sa pu derule. Kan pe reklam ogmantasyon 40%, kan u pe rod solisyon negosye, u apel u-mem “negosyater”: par definisyon u pe “negosye”. Donan-donan. Gayn enn but, donn enn but.
La, u truve kimanyer lalit sindikal, malgre sa 4 zafer pozitif ek inportan ki li fer, ena osi so lefe pu stabiliz sistem la. Li stabiliz sistem la par dezamors sa lamonte mobilizasyon ki pe fer.
Mem zafer ti arive dan CNT fek la. Travayer CNT kuma mus zonn. Zot ankoler akoz pe donn 5 laliyn a lezot konpayni prive, pe menas pu met tu kontroler deor pu amenn one-operator bus, pe ferm tu latelye, travay reparasyon privatize, mekanisyen CNT lisansye. Bann pwin for. Pwin byen for. Zot kumans deklans aksyon. Zot fer enn lagrev. Zot mem blok lagar dinor. Travayer pe buze. Tu korek. Lerla, sindika rant ladan. Ki li fer? Parski ena 5 sindika, 3 sat 2 lisyen, ena lager ant zot mem, alor sel zafer kot zot tom dakor se ki? Ogmantasyon saler. Sindika rant ladan, propoze, anu al reklam enn ogmantasyon sindika.
Guvernman ena pu vinn ofer enn ogmantasyon, tu pu tom plot.
Akyon sindikal ek tu so laspe pozitif, li osi demobilize travayer, li osi re-stabiliz sistem kapitalis. Sa plan restriktirasyon CNT pa finn ale, li ankor la. Travayer inn gayn 15% + 2% + 2%. Ki serti, si tu kontroler ek tu mekanisyen pu met deor an 2 an?
Tultan relasyon ant enn parti kuma LALIT ek muvman sindikal, li dan enn dyalektik. Nu pa kapav degute ar birokrasi sindikal net. Nu pa kapav kriye “vander”, pa pran li kont. Nu oblize pran li an konsiderasyon. Me, nu realize kanmem ki sindika limem, li operer alinteryer lozik sistem la. Li opere a linteryer lozik kapitalist, li. Nu, nu pe anvi fini ar sa sistem la.
Get sindika dan lindistri sikriyer, artizan ek laburer. Kan zot pe reklam ogmantasyon saler, lerla sindika oblize dir ki “lindistri sikriyer, enn ta kas zot ena”. Sindika oblize dir, “Zot pe fer bel bel profi.” Tipikman langaz sindika. Me, kan byen gete, eski lindistri sikriyer ena, ubyen ti devet ena, enn lavenir. Dapre nu analiz, non. Parski plant kann dan sa pei la, li pa seki meyer pu pei la. Me, sindika artizan ek laburer bizin pretann ki samem pli bon zafer ki ena: finalman zot pe defann enn lekonomi kolonyal.
Mo rapel enn-de zafer mo finn aprann ek bann kamarad Ostrali alepok kan zot ti tuzur dan Democratic Socialist Party. Dan tu zot diskur, zot ti koz lor “Kimanyer konverti lalit sindikal an lalit de klas.” Li ti dan zot diskur tultan. Kan zot analiz sindika ubyen sindikalist, zot ti pe tultan analiz li dan sa term la. Ki li reprezante anterm lalit de klas? Seki interesan ladan, lalit sindikal so finalite, se meyer kondisyon ek meyer lapey. Me finalite lalit de klas se viktwar klas travayer. Ala gran distinksyon ant lalit sindikal ek lalit de klas. Zot finalite li diferan. Kan kamarad DSP ti pe diskit sa, tel lagrev pa ti ondire vreman inser li-mem dan enn kad lalit de klas; sindika ti pe viz selman kiksoz ki pa tranzisyonel, viz kiksoz ki enn fwa gayne, li stabiliz sistem la. Si tranzisyonel, kan gayne, li destabiliz sistem la.
Pu nu dan LALIT, nu intervansyon dan lalit sindikal viz kontinyelman konverti lalit sindikal an lalit de klas. Nu pa interese rant dan lalit sindikal kom tel. Nu ule konverti li, fer li vinn lalit de klas, pu ki klas travayer kapav ranport laviktwar. Sa li nu terin.
Mitasyon dan muvman sindikal
Li evidan ki nu bizin swiv mitasyon ki muvman sindikal traverse, antan ki lorganizasyon klas travayer. Nu bizin sirtu sey analiz ek konpran mitasyon dan muvman sindikal. Nu ena pu konpran relasyon dyalektik ant sanzman fondamantal dan muvman sindikal ek evolisyon lekonomi. Anu get enn-de lexanp.
Nu kumans ek lexanp dan lepor. Dan lane ’70, travayer lepor ti vinn byen byen for anterm sindikal, anterm mobilizasyon. Nu ena tandans bliye ki travayer lepor ti pe zwenn tule granmatin.
5:30am 5:45 am, tu travayer rasanble antan ki sindika, avan travay kumanse. Zot diskit seki misye la ule, seki sindika ule. Alor travayer lepor ti vinn byen for. E zot ti pe gayn meyer kondisyon. Ti gayn anplwa permanan. Avan sa ti pe travay kazyel. Avan sa, pa ti ena sekirite anplwa. Bizin met reling, atann. Me, atraver mobilizasyon zot inn gayn lapey garanti, e zot finn gayn lapey buku plis ki tu lezot sekter klas travayer. Lerla li ti vinn tro ser pu lindistri sikriyer. Plis anmemtan, lezot pei kumans met VRAK. Alor, introdir VRAK Moris. 1,200 travayer met deor. Gayn pansyon. Gayn lempsem. Me, travay sindikal amenn amelyorasyon a enn tel pwin, ki patron truv li pli profitab ranplas travayer par masinn. Sa mo pwen. Travay sindikal, li evolye ansam ek lekonomi. Akoz zot ti byen mobilize, zot finn reysi gayn pansyon a-vi, me selman 1,200 travayer perdi plas net. Plas travay ferme.
Transpor parey. Kan Vacoas, FLMBS, Moka Flak ti an difikilte, dan lagrev Ut 79, zot lisansye 2,000 travayer transpor. Travayer byen mobilize, fors guvernman met dibut CNT, repran tu lisansye pu travay dan CNT. Alor, u truve kimanyer ena enn relasyon dyalektik ant mobilizasyon, lalit sindikal, lekonomi pei ek lalit politik. Sa 2 lexanp montre kimanyer mitasyon muvman sindikal liye ar gran sanzman ekonomik: met VRAK, kree CNT.
Ena enn lot lexanp, plis onivo nasyonal. Enn travay manb LALIT dan
All Workers’ Conference.
Dan bann lane ’90, su presyon FMI, Labank Mondyal, kan WTO pe met dibut, avek sa politik ekonomik ilra-liberal, dan Moris isi, guvernman kumans vini avek propozisyon “privatizasyon”. Pansyon, ant ot. Lerla nu manb ti pran linisyativ met dibut enn All Workers’ Conference, kot Ledikasyon pu Travayer ti ris ansam tu federasyon sindika pu ki ansam kapav reziste sa presyon FMI, Labank Mondyal, kontre-kare sa presyon ver privatizasyon.
Li ti met dibut pu organiz enn sel konferans – “one off”, me pandan 3 - 4 an, li ti fonksyone. Ti ena gran mobilizasyon extra-ordiner. 800 delege tu sindika Moris ti pe reyni ansam lor platform reziste losterite, opoz plan restriktirasyon dapre reset FMI-BM. Li ti marse dan enn sertin mezir. Klerman li pu sa rezon la, ki zordi dan Moris nu ankor ena pansyon vyeyes kuma enn drwa, ledikasyon gratis, lasante gratis. Nu finn reysi, an gran parti atraver sa mobilizasyon la, gard zot.
Pa akoz Navin Ramgoolam ki finn gard sa bann drwa la. Li akoz sa mobilizasyon la. Alor, sa donn nu enn lot lexanp, sann kut la onivo nasyonal, kimanyer muvman sindikal afekte lekonomi an zeneral, e lekonomi an zeneral afekte muvman sindikal. Sakenn afekte so kamarad. Sa li enn lexanp enn relasyon dyalektik.
Si nu get mitasyon dan muvman sindikla anterm diferan lepok, nu gayn enn sema:
Kumansman bann lane 1970:
FSSC ek MLC
Federation des Syndicats du Service Civil. Zot ti pros ar PMSD, konseye legal Gaetan Duval, Prezidan Clement Mootoo, kandida PMSD.
Mauritius Labour Congress. Li ti dan muvans Travayis. Li ti form parti sa muvman ver Lindepandans, e li ti res byen pros ar Parti Travayis.
Apartir 1969-70
GWF
Nu gayn lamonte MMM ek GWF.
FSSC pran distans ar PMSD, amizir ki PMSD perdi lafors vizavi PT ek MMM.
FSCC
Apre lindepandans Guvernman Travayis met dibut para-etatik partu, e nu gayn enn nuvo federasyon Federation des Syndicats des Corps Constitués.
MLC, li afebli buku, akoz guvernman PT pros ar li, pe aplik losterite, ena somaz. So lodyans parmi travayer, sirtu lindistri sikriyer, afebli. Anplis de sa, li ankonfli ek GWF ki pe monte dan lepor, transpor, CEB, CWA, lindistri sikriyer.
GWF li asosye ek kuran sindikal mondyal pro-Sovyetik.
Alor MLC gayn sutyen CIA. Ti ena enn azan CIA ti pe asize dan biro MLC. CIA ti finans MLC, sirtu li konsey MLC ek guvenman PT-PMSD kimanyer mat GWF.
Alor, muvman sindikal isi rant dan lozik pa zis evennman onivo nasyonal, me li afekte par aliyman lager frwad, ki ti pe derule onivo internasyonal. MLC v. GWF, USA v. USSR.
FTU
FTU forme. Li ti pros ek MMMSP. Dan kumansman, li ti forme dan enn dub-dinamik: anti-Berenger, ek anti-Sovyetik. Maoist, anti-Sovyetik. Alor, nu ti mem gayn enn espes konfli ant GWF ek FTU lor sa baz la. Me, ver lafin ’70, ariv ’79, FTU ek GWF revinn ansam dan lagrev UT 79. Dan mobilizasyon 80, la osi, FTU partisipe. Lerla, apre sa bann gran muvman la, zot finn repran enn sertin distans, revinn separe, olye gayn enn amalgamasyon. Kan Eleksyon Zeneral 82 koste, ansyen dirizan MMMSP sutenir Travayis, apre 83, zot sutenir Jugnauth, kont MMM.
FPBU ki vinn FPU
Kumansman ’80, gayn enn gran sisyon dan GWF: Jack Bizlall, sanki zame nu pa finn gayn enn explikasyon rasyonel piblik, kifer li finn fer li, li finn pran tu sindika para-etatik ki li ti pe okipe, li pran zot, sorti al form enn lot Federasyon, Federation of Para-Statal Bodies Union, ki plitar pu vinn FPU. Ti ena konfli ant Bizlall ek Berenger, sa tu dimunn kone. Bizlall ti demisyone dan MMM. Sa tu dimunn kone. Me, kifer li finn kas GWF an-de, ziska ler, personn pa finn tann okenn explikasyon kler.
Par kont, rezilta sa kasir la li byen kler. Li finn afebli GWF. GWF finn perdi tu so sekter para-etatik – CEB, CWA, Minisipalite. Anmemtan, sertin so sindika, kuma CEB par exanp, gayn kondisyon mirobolan. Met CEB pli lao ki tu para-etatik. Mem zordi u pu tande ki CEB pa tom su PRB. PRB pistas sa! Zot lapey, zot kondisyon li buku pli meyer. Sa kumanse apartir kot Bizlall tir sindika CEB depi GWF, afebli GWF. Sirman enn kwinsidans.
Seki interesan, li sanz so nom, vinn FPU, pu ki, dan enn dezyem tan, li kapav pran lezot sindika ki pa para-etatik. Avan li ti pirman para-etatik.
Lerla fek la, enn-de banane desela, Bizlall form enn lot kolektiv ek zis sindika para-etatik a linteryer FPU: “Kolektif Sekter Libere”. Ziska ler nu pa truv lozik la. Eski Bizlall konpran?
FDUF
Enn dezyem kasir vini dan GWF, kan Yousouf Sooklall, pran sindika zonn frans, ek form FDUF. Bizlall pran sindika al Rose-Hill, Sooklall pran sindika al Kirpip.
1990
Dan bann lane ’90 seki determinn striktir muvman sindikal, se sa peryod globalizasyon kapitalism la. Sa inpozisyon politik neo-liberal la, sa menas privatizasyon la, sa losterite la, li amenn enn form inifikasyon dan muvman sindikal atraver sa linsyastiv All Workers’ Conference. Anmemtan li ti reprezant enn konpozisyon avek birokrasi, ti bizin diyl ar zot, anmemtan, li ti reyni enn lot kus bann delege sindika sekter piblik, sekter prive, sekter para-etatik. Nu ti pe fer rasanbleman 2 zur, Octave Wiehe, Liniversite Moris, avek 1,000 delege. Tu prezan. Li ti reprezant kiksoz interesan. Li finn dire seki li finn dire. Bann birokrasi, u kapav chombo zot kumsa, sere, amenn zot ansam. Me pa kapav tini zot tro lontan. Apre enpe letan,All Workers’ Conference eklate. Rivalite ant birokrasi domine lor sa imans satisfaksyon ek volonte bann delege. Kumansman birokrasi kontan. Li dakor fer enn konferans, invit Chossudovsky, fer enn sel konferans. Me, telman sa inn mars byen, labaz sindika inn met presyon pu kontinye. 18 konferans an tu nu ti fer. Sak fwa bidze, tu delege zwenn, avoy 11 dimunn al dibut dibut parlman anmemtan. Ti ena ebilisyon. Efervesans. Me, ankor enn fwa, nu ti truv sa problematik ant birokrasi ek lintere travayer. Travayer kontan linite, me bizin enn lakol Uhu pu tini birokrasi ansam, kan pa dan lepok gran mobilizasyon, kan labaz ki ule vinn ansam, pa pe reysi azir dan enn fason inifye.
Apre lan 2000, nu temwayn enn fragmantasyon rapid. Nu truv nuvo federasyon, nuvo konfederasyon.
Ki fakter amenn sa fragmantasyon
An de mo, li birokrasi, ek mank demokrasi.
Dizon pu Nursing. U gayn enn ladireksyon Nursing ki kontrol sindika pu enn peryod letan. Lerla enn lot grup dimunn ule fer enn challennj. So drwa. Li bon. Lerla, pu kit rezon, sindika pa kapav rezud sa challennj la. Zot pa konn diyl ek konpetisyon pu lidership. Ki li dan Nursing Association, dan FSSC, kan gayn challennj pu lidership, pli suvan ki pa, li vinn enn kasir. Lekip ki pe challenj, li truve pa pu resyi gayne, e telman move vibrasyon finn devlope ki perdan ale. Nurses’ Union forme. Lerla, u fini ar 2 sindika pu infirmye. Ena 3 la. E zot forme pu rezon birokratik. Zot forme akoz enn defisit demokrasi. Dan lesans ki sindika telman birokratize, enn challennj kont lekip dirizan, li pa reysi, e seki perdi, li pran lamwatye, li ale.
Anu get FSSC, par exanp. Li ti regrup tu fonksyoner dan bann lane ’70. Lerla gayn challennj Sadien. Li pa reysi, li kite, li al form SEF. Lerla dan FSSC, u gayn enn lot challennj depi Imrith kont Benydin, pa reysi, pran 4-5sindika, li ale, form enn lot federasyon. Lot challennj apre par Seegum, pa reysi, li pran sindika li ale, dan CITU. Challennjer, li al dan Bannwas. Pran enpe sindika, li al form enn lot. Alor, sa bann lager macho la, li enn-de bann fakter ki amenn sa fragmatasyon la.
Lerla dernye 10 an par la, Guvernman finn deside pu met dibut enn Trade Union Trust Fund (TUTF). Guvernman met 3 milyon rupi ladan sak lane. TUTF ena enn Komite, kot ena fonksyoner ek sindikalist. Lerla komite-la partaz larzan ar muvman sindikal kumsa -- pu seminar, aste kompyuter, fer kur. Me, TUTF finans
federasyon.
Li pa finans sindika, li pa finans konfederasyon, li finans federasyon. Si dan enn konfederasyon, ena 7 federasyon, lerla sakenn gayne. Alor, sindika kree nuvo federasyon. Zot regrupe, pran kas.
Nu gayn enn lintere pu sindika al fer nuvo federasyon, pu gayn larzan TUTF!
Rol Jack Bizlall ek Ashok Subron
Nu fini mansyonn rol Jack Bizlall dan split GWF, lerla so lepok anarko-sindikalist. Apre sa, li ti al met dibut enn zafer apel Komite Politik FPU, ki finn vinn FMP, ki finn reyni ansam ek OMT pu vinn PMT. PMT, nu pa kone ki finn ariv li, me asterla nu gayn Muvman Premye Me (MPM). Ti osi ena enn bann” Kolektif”, avek diferan dat enn moman “Kolektif 14 Desam” sipaki. Li enn konstan dan Jack Bizlall so long karyer politik ek sindikal, sa konfizyon ki li ena dan so latet ant lalit sindikal ek lalit politik. Li pa kapav gard tulde dan so latet anmemtan. Li pran retret depi sindika, li pu lans li dan politik. 6 mwa pase. Pa naryen mem. So problem se li ule ena enn muvman politik ek enn labaz tufet. Labaz la se labaz FPU. Si li demar enn proze politik, li mazine li pe demar li avek sa labaz FPU
ready-made.
Me, labaz FPU, li pa swiv Bizlall so politik ditu: 50% zot MMM, 25% zot Travayis, 25% zot PMSD, groso modo.
An 1995, kan nu ti dan parsyel ansam ek PMT, Bizlall get tu rezis FPU pandan sa eleksyon la, zot truve ki li pu gayn ant 4,000 ek 5,000 vot pu kumanse. Dan sa sirkonskripsyon la, tu manb FPU pu sanse vot li. Eleksyon vini. Realite kler. Bizlall gayn 323 vot. FPU ek dimunn otur Bizlall abat net. Net net net. Zame nu pa ti mem reysi gayn rankont ar zot pu analiz rezilta. Zot finn abat. Li akoz zot ti fer sa
konfizyon
krwar ki labaz FPU, li enn baz politik pu Bizlall. Sa konfizyon la li Bizlall so konstan. Depi kumansman 1975, li fer sa konfizyon la. Si li ena sa problem la, li finalman parski li pena enn nosyon byen kler de seki
lalit de klas
ete. Li pena enn lide kler lor la. E se sa lalit de klas ki pon ant le de: ant lalit sindikal ek lalit politik. Me, li pena sa konsep la kler dan so latet.
Dernye 7-8 an, Subron, mem avan ki li kit LALIT, ti'nn deza intal li dan GWF, kan li ti dan LALIT. Sa ti enn-de bann problem ant Subron ek nu, manyer li ti pe instal li laba. Subron inn adopte enn stratezi ki li ti krwar pu amenn li ranplas Berenger. Li byen mekanik: Li pu re-dinamiz GWF, pran kontrol GWF net. Alor, li destabiliz GWF kan li neseser, e rekonstrir li purvi li su so kontrol. Get ki finn arive. Dan GWF byen vit, kan Subron pe instal li, gayn konfli ant li ek SILU. Lerla Subron servi so linfliyans lor lezot manb exekekitif GWF pu fer SILU ale. SILU kite ansam ek 3-4 sindika GWF, al form enn nuvo federasyon. Alepok, SILU ti pli gran sindika dan GWF. Subron fors li kit GWF. Sa donn enn lide so stratezi. Li fors SILU ale. Lerla byen vit li lev lager ek Sindika Lepor. Lepor osi pa dakor ek so metod. Lepor met GWF divan enn iltimatum: swa lezot manb lexekitif kontrol Subron, sinon Sindika Lepor pu ale. Zot fer enn iltimatum. Subron so minmiz tel ki GWF pa kapav met lord ar li. Fer de lans GWF, sindika lepor, PLHDWU ale. Pli gro sindika, SILU, ek fer de lans, PLHDWU, perdi. Dan prosesis Subron pe viz kontrol absoli. An Angle apel sa enn “Control freak”. Kan SILU ale, kan Lepor ale, so minmiz total. Nuvo exekitif, kisannla? Vis Prezidan, Dany Marie reprezant enn sindika inexistan. Trezorye, Veena Dholah, dan mem sindika inexistan. Sekreter Narain, sekter CAWU, sindika inaktif. E Port parol, negosyater, konseyer, edikater, Subron. Destriksyon fini, minmiz total.
Rekonstriksyon kumanse, pu Subron. Enn rekonstriksyon dapre so bezwin birokratik. Kan PLHDWU ale, sindika la truv li tusel, li koste ar Rama Valayden, lerla ek PMSD. Me, dan lepor, dan so labaz, li enn labaz MMM. MMM ankor byen for. Ki Subron fer? Li servi raprosman PLHDWU ek PMSD, servi baz MMM, dimunn MMM, met dibut enn nuvo sindika dan lepor, PLMEA. Sannkut la, nuvo sindika lepor afilye ar GWF. Me, su kontrol Subron.
Li vinn byen aktif dan lindistri sikriyer. Li met dibut enn Joint Negotiating Panel. Li fors SILU return ar li. Kimanyer li gayn enn kontrol lor Joint Panel, kimanyer li vinn telman for li kapav fors SILU return ar li. Kan ena konfrontasyon ar MSPA, li servi konfli ant Guvernman ek MSPA. Li servi Neeta Deerpalsing, Professer Torul, Assirvaden, Dan Callikan, mem Ramgoolam, pu li fer bann gin – mem si byen minim -- gin pirman sindikal. Me, li gayn enn lot zafer: li gayn stati kuma “gran sindikalist”. Li fors dimunn kuma Ramjuttun ek Kuppan revinn dan so Joint Panel. Li re-konstitye GWF avek enn nuvo sindika lepor, ek re-ris SILU koste ar GWF, atraver JNP.
Me, malgre tu sa bann divizyon ki ti deza pe kumans donn bal, sindika reysi travay ansam dan enn
Trade Union Common Platform
kan Guvernman vini avek so nuvo Employment Rights Bill ek Employment Relations Bill. Lerla ena NTUC osi, ki reprezant enn sertin linite. Me, gayn bann diverzans taktik lor konpansasyon, lor ERA, e kan ena diverzans pirman taktik, Subron pus ver enn kasir. Dan TUCP, telman li ti akapar rol port-parol a-traver so bann kontak personel ek zurnalist, ki plizir lezot federasyon finn retir zot. Zot kite, zot dir zot pa pe reysi swazir zot port parol demokratikman. NTUC parey. Kan ena diverzans taktik lor kimanyer diyl ek konpansasyon saler, Subron pus pu fer FPU, GWF, FTU kite. Zot al form
Fron Sindika de Gos,
ansam ek RGEA dan Rodrig. Lerla sa vinn Confederation Syndicale de Gauche-Solidarite. La li regrup Subron ek Bizlall. Me, Subron, parski li pena kontrol absoli, li eklat li. Li pran GWF (ar so JNP), al enn kote. Sann kote la, li ena kontrol absoli lor GWF, JNP. Li enn trazektwar byen sinik. Li enn trazektwar ki pena naryen pu fer ar enn lalit de klas. Li mem pena naryen pu fer ek lalit sindikal. Li pirman enn trazektwar oportinis, trazektwar enn popilis. Oportinist akoz li servi konfli, par exanp ant Guvernman ek MSPA, ant pro ek anti-MMM dan lepor. Popilis parski li pena okenn program kler kan li pe gayn alye ar li, ralye dimunn otur de li.
Lor nu sayt, 2011, dan seksyon “News” ena enn papye lor la, ki u kapav al lir, etidye.
Zordi enn kote ena Subron ek so GWF, JNP, ek lot kote ena Bizlall ek so FPU avek enn Kolektif Sekter Libere alinteryer li. Bizlall ek FPU finn return ver enn regrupman inpe kuma NTUC, TUCC
(Trade Union Consultative Council)
ki plizumwen ranplas NTUC. Rol Bizlall ek Subron repoz buku lor popilis, oportinis, mank konpreansyon lyin dyalektik ant lalit de klas ek lalit sindikal. Zot tulde finn krwar e tuzur krwar ki enn labaz ki devlope atraver lalit sindikal, li otomatikman ranforsi lalit politik kont sistem kapitalis. E sa li zis pa vre.
Konklizyon
Zordi klas travayer regrupe dan enn muvman sindikal ki pli fragmante ki zame li finn ete: plis ki 7 Konfederasyon, plis ki 25 Federasyon, plis ki 400 sindika. Dan dernye mobilizasyon travayer CNT, nu finn konstate kimanyer sa fragmantasyon la afebli kapasite travayer pu fer fas a veritab problem ek menas grav.
LALIT ena divan li enn travay difisil pu mobiliz ek inifye klas travayer deryer enn program politik ki pu al ver sosyalism.
Kestyon, deba
Q Eski li enn problem kan ena divizyon sindikal? Enn manb Rezistans ti dir mwa li truv “buku sindika pa tro grav”.
R: Sindika limem so bi se pu defann lintere so bann manb. So bi se pu amelyor lapey ek kondisyon so bann manb. Li pa kapav get buku pli lwin ki sa. Manb enn sindika, zot pey zot kotizasyon pu ki sindika fer sa travay la. Enn federasyon, par kont, li pa zis enn regrupman sindika. Li ena enn natir ki depas sa. Enn federasyon li pa zis get lindistri sikriyer + sipa cazino + minisipalite. Li sipoze et enn linstans ki transand problem sektoryel. Finalman enn federasyon li sipoze reprezant lintere enn klas an antye, setadir klas travayer. Li pa sipoze reprezant lintere travayer dan diferan sekter, azute ansam. Me, lintere lansanb klas la.
Alor, kan ena bann proliferasyon federayson, sa li afebli klas travayer buku. Kan ena proliferasyon konfederasyon, sa li afebli klas travayer buku.
E anfet, kan nu pe koz CNT, kan nu truve travayer CNT dan 5 diferan sindika, 5 diferan federasyon, li ule dir premyerman sindika dan CNT pe tultan bizin lager ant zot mem. Enn pe pran manb so kamarad. Lot pe denons so kamarad kuma sindika vander. Tu dir lot la vander. Sa 5 sindika la pa kapav kopere ase pu get problem reyel dan CNT. Abe li grav. Travayer pe perdi. Li klerman enn problem. Kapav pu Rezistans li pa enn problem, me pu travayer CNT li enn mari problem.
Proliferasyon konfederasyon ek federasyon tultan enn problem. Buku sindika, sirtu dan tipti sekter, par kont, li kapav pli bon. Enn de bann meyer sindika mo finn deza kone ti sindika Galvabond, avek so 37 manb lor 39 travayer dan lizinn la. Me, de pwin-de-vi lalit de klas, fragmantasyon federasyon li grav, li enn problem. Tu sa federasyon pa pe kapav, tanki zot separe, donn kudme amenn lalit sindikal devlop li anform lalit de klas. Pu artizan ena 4 sindika. Pena buku artizan. Pu kitfwa 2,000 artizan, ena: UASI, OUA, SIGWA, AGWU. Klerman li permet patron navige buku.
Q: Eski u kapav explik an plis detay bann mankman ALL WORKERS’ CONFERENCE kuma enn mwayen inifye travayer.
R: All Workers inn tini osi lontan ki birokrasi permet li tini. Sa donn enn lide so febles. Lerla, dimoman lexistans AWC enn menas pu zot, zot eklat li. Zot eklat li kan li pa bon pu birokrasi, mem si li bon pu travayer. Alor, sa li enn problem.
Lot problem dan AWC, kan nu pa ti donn kudme dan All Workers’, li pa ti antan ki LALIT. Sa ti enn espes diplisite. LPT ti dan All Workers. Kapav li ti apropriye pu LPT fer enn sel sa kalite konferans la, kot permet tu federasyon inifye. Me, li pa ti bon pu LPT, ni pa ti bon pu LALIT, kan ena sa kalite mank klarte la lor enn peryod letan. Nu ti pe bizin, dan enn sertin sans, niye nu apartenans politik. Sa ti enn problem ar All Workers’. Li ti fer dibyen pu lalit sindikal. Pa telman pu lalit de klas dan so sans larz. Ek ena enn pri politik pu peye pu sa kalite travay la. Dan parti mem ti ena inpe diverzans. Eski pri politik vo lapenn? Finalman, li ti nepli vo lapenn.
Q: Enn kestyon lor sa kalite lalit kuma LITRA ti ete: Li paret enn aksyon ki vreman kapav inspir dimunn. Enn grup travayer reysi kontrol zot lizinn. Ki defayans stratezik ki u ti fer referans dan enn tel demars. Si ti kapav explik sa?
R: Li vre seki u pe dir. Kan travayer sezi enn lokazyon dan enn moman listwar pu pran kontrol zot lantrepriz, li extra-ordiner. E nu pu ar zot. Dayer, nu ti dan sa sutyen otur LITRA, a lepok. Ziska ler travayer ki ti LITRA rapel sa. E tu sa lexperyans otozesyon, ki li Lip, dan Arzantinn, dan Brezil, dan Litali, li itil osi, kuma enn lexanp dan enn argiman. Dimunn dir pa kapav ena kontrol uvriye. U ena zis pu dir, “Abe, ena! get LITRA”. Travayer LITRA ti viv enn sosyete otozere. Zot ti viv sa realite kot travayer rul so prop lantrepriz. Me,kuma enn stratezi, enn stratezi politik pu amenn sosyalism, li erone. Li pa pu marse. U pa pu amenn enn sosyete sosyalist, par azut enn kantite LITRA enn ek lot. Zot pa sirviv. Li bon, kan trvayer anvi pran kontrol. Kan travayer pe buze, kanmem li erone alonterm, li vo lapenn zot pran kontrol. Samem nu sutenir zot. Me, Bizlall, li ti abandonn lalit politik, donn tu so lenerzi dan enn lizinn otozere, an-pansan ki sa pu fane partu, e pu ena sosyalism. Non, pa pu ena kumsa. Sa rulo konpreser iltra-liberal li vini, li balye tu. Dayer dimunn vinn proprieter LITRA, antan ki travayer, me ena vann so aksyon kan li anvi, lot mor, so zanfan erit aksyon, zot osi vande. Dan enpe lane, LITRA revinn enn konpayni ordiner, avek aksyon dan lame 2-3 grup dimunn, travayer pe re-travay dan alyenasyon, parey kuma avan. Parski sa lamer kapitalis otur, li rekiper bann tel aksyon. Bizin enn aksyon politik anmemtan ki sezi puvwar sak lantrepriz. Sa vedir enn revolisyon. Enn aksyon konsyan pu sanz regleman ek lozik sosyete, pu li derul anfaver dimunn ki travay pu viv.
Q: Eski u kapav explik enpe lor Labaz Intersindikal?
R: Anfet, briyevman, nu kapav diskit sa informelman apre osi, li bann nwayo LALIT ki ena alabaz sindika ek parmi travayer enn lantrepriz, swa parmi travayer enn sekter. Li mars byen. Nu finn truv li dan lepase, e li tuzur marse zordi. Setadir, enn grup, enn nwayo pro-LALIT, li analiz manyer so lantrepriz, so sekter kot li travay fonksyone; li analiz manyer so ladireksyon sindika pe amenn lalit sindikal. E kan diferan regrupman dan labaz zwenn ansam zot gayn sa lide pli zeneral kot “lalit de klas” pe ale dan enn moman done. E se sa, sa konpreansyon lalit de klas ki devlop posibilite enn lalit politik pu amenn sosyalism.
31 Ut 2013