18.03.2011
Dan Konferans de Pres ki LALIT ti fer le 17 Mars 2011, Jean Yves Dick finn pran laparol lor kestyon langaz maternel dan moman aktyel. Li finn analiz ki kote nu ete zordi konsernan langaz maternel? Osi dan Konferans de Pres ti ena Alain Ah-Vee, ki ti prezide, Rajni Lallah, Roland Boussac, Rada Kistnasamy.
Jean Yves Dick finn kumanse par dir ki LALIT so kontribisyon a devlopman langaz maternel, sirtu langaz Kreol, li dat depi 1976, kan enn fwa par mwa ti pibliye ek distribiye Revi LALIT de KLAS. Anplis sirkil Kreol ekrit an 1,000 kopi par mwa pandan dezane, anplis ena plis ki 100 dimunn ekrir lartik an Kreol, LALIT finn infliyans devlopman langaz Kreol, anpartikilye par devlop rezis formel, ek amenaz langaz Kreol pu diskisyon lide abstre. Li osi vre pu dir ki LALIT finn distribiye par milyon trak (kan azut tu ansam) an Kreol lor tu kalite size. Ena enn 50-enn lafis ki finn kole partu dan pei, sa osi an Kreol.
Jean Yves Dick ti dir ki lang maternel li inportan dan ledikasyon, kote devlopman kognitif tu zanfan, me li osi inportan kote demokratik, setadir plis dimunn partisipe dan lavi politik, ki li dan Parlman ek Minisipalite, ki li dan bann lasosyasyon. Konesans, li finn azute, li osi, li partaze kan langaz maternel servi. Dimunn “kont” langaz maternel finn relativman marzinalize. Se sa poyne dimunn ki metriz angle-franse ubyen ki ule perpetye enn sistem kolonyal, ki pran pozisyon kont. Sa osi, avek mwens konviksyon zordi.
Li ti dir ki lefet ki Guvernman PT-MSM-PMSD finn apruv enn Lortograf Kreol Morisyen an Fevriye sa lane la, li byen inportan. Parey, pu enn gramer pu profeser servi, ki preske pare. Me, selman, dan LALIT, nu truve ki, kan Guvernman pe introdir langaz Kreol kuma enn size selman, ek langaz Bhojpuri kuma enn size selman, ki sa li pa sifi. Seki bizin, seki primordyal, anfet, li finn dir, se ki langaz maternel bizin servi kuma medyom dan lekol. Bizin anseyn size an langaz zanfan. Dayer, UNESCO depi bann lane 1950 finn prekoniz servi langaz maternel kuma medyom. Alor, nu dan LALIT pe milite ek nu pe mobiliz dimunn pu reklam langaz maternel kuma medyom. Antuka, kan introdir langaz maternel zis kuma enn size, li pu ena tandans donn lesuf bann lorganizasyon kominal de tu bor, osi.
Li finn dir, an konklizyon, ki LALIT sel parti politik ki, depi byen lontan, pe konsistaman reklam introdiksyon Kreol kuma medyom. Nu rezon se li pu re-os nivo ledikasyon an-zeneral pu tu zanfan, atraver re-os devlopman kognitiv. LALIT pe osi milite pu met enn fin a interdiksyon langaz maternel dan Parlman, kot Rezistrar Lasosyasyon pu minits, ek dan Lakur Siprem.